fredag 31 maj 2013

Hundens sämsta vän

Såg den hemska dokumentären "Hundens sämsta vän" igår. Om hundstallet och deras verksamhet. Om hundar som kommer in, ofta med polis.
Undernärda, uttorkade, såriga, toviga, nervösa, rädda.

Enligt personalen där är det allra vanligast att människor, som vanvårdat hundar på detta sätt, inte är medvetna om det felaktiga i beteendet. De tror att de gör rätt, att det inte finns något annat sätt att vara hundägare på. De menade att det ofta inte ligger en medveten ondska bakom, utan snarare även tragiska människoöden. Bland annat fick man se bilder på ett tillslag där över 40 hundar omhändertogs. 8 döda hundar fanns i lägenheten. Man var tvungen att bära gasmask på grund av stanken.
Det fanns inte en ren yta, det var ren missär.

Då det ändå ligger ett våldsamt, medvetet beteende bakom var det nästan alltid förorskat av män. Många av hundarna tålde inte män. De litade inte på dem.
Än en gång blir jag så uppgiven... undrar vad det är som gör att majoriteten av alla våldsbrott begås av män. Vad beror det på... att män har en betydligt större benägenhet att skada andra levande varelser än kvinnor? Jag vet inte... men blir bedrövad.
 
En annan grupp var de som efter att ha fått tråkiga besked av veterinären, åkte till andra sidan stan för att dumpa sin hund där, då de inte haft råd att operara bort livmodern eller vad det nu var. Så får de klara sig (eller inte klara sig) bäst de vill. Eller de som tröttnar på sin hund, åker till en skogsdunge och lämnar sin hund fastknuten vid en stolpe.
Vem gör så? För mig känns det obegriplig!

Det var så hemskt att se alla dessa hundar. Med stympade kroppar, rädda ögon.
Samtidigt så fantastiskt... att de allra flesta går att omplacera. Går att lära, skapa tillit hos. De vill så gärna bli älskade. Få ett hem. Det berättades om hundar som tagits om hand, men där den nya ägaren gett upp efter en månad eller till och med mindre tid.
De hundarna blev väldigt deprimerade då de kom tillbaka till sin box. En del av dem var med om detta flera gånger.
Det tycker jag också är väldigt märkligt... för om man nu skaffar en omplaceringshund, så måste man väll ändå vara medveten om att det kommer att bli tufft? Vill man ha en enkel hund... väljer man då en från Hundstallet? Vem tar sig an en sådan uppgift och ger upp..? Redan efter en - ett par veckor?
Jätte konstigt tycker jag!

Zicko 2013-03-19
Lilla Zicko. Dogo Argentino 3 år.

Greta 2013-04-22
Tuffa Greta. Amstaffblandning 6 månader.

Märta 2013-05-24
Fulsöta Märta. Amstaffblandning 1 år.
 
Jag förstår faktiskt inte hur man kan vara för fri avel, utan stamtavlor. Att det ska vara okej att blanda hur som helst och sedan sälja valparna för 5000 styck. Det är så ofta som de hamnar i fel händer.
Hos psykiskt sjuka, kriminella eller oengagerade människor som inte har någon som helst kunskap om hund. Någonstans får ju dessa människor sina hundar ifrån! Någon har fött upp och lämnat ifrån sig en liten valp till en olämplig människa. Det borde vara förbjudet! Inte nog med att de ofta far väldigt illa.
Alla dessa amstaffblaningar skapar dessutom dåligt rykte för seriösa uppfödare och hundägare, med renrasiga hundar av liknande utseende. Som blir misstrodda hos grannar och brukshundsklubbar. Som får stämpeln "kamphund" och möts av förakt.
Jag menar inte att blandrashundar är mindre "fina" eller värda! Jag menar att man inte vet vad man får med en blandras. Det är som ett lotteri. Och en stor del av handeln med blandisar sker på ett oseriöst sätt. Det är synd.

 

Mammas fina Gottfrid. Världens mest omhuldade hund... så borde alla ha det!
 
/Emelie

1 kommentar:

  1. hjärtat! det ligger nu ett litet mail och väntar på dig! :)
    / Sanna

    SvaraRadera