Min bokhylla

I recensionen av Simona Ahrnstedts roman "Överenskommelser" inledde jag med 

"Vet inte om det stämmer eller riktigt varför... men jag känner att jag borde ogilla den här romanen, (eller så är det inte alls så!) men det gör jag inte... jag älskar den!"

Jag var inte den enda som kände så här. Diskussionen kring hurvida det finns "fin" och "ofin" litteratur väcktes. Och det gör det ju! Precis som det finns fin- och ful-kultur inom konst, teater, film och så vidare...

 

Jag älskar att läsa!

Är väldigt tacksam över att att min mamma introducerade mig för litteratur tidigt i livet. Hon lärde mig att läsa, uppskatta böcker och att läsa olika typer av romaner.

All litteratur var bra litteratur.

Att läsa är att lära sig om livet. Genom barn och ungdomsböcker ville hon lära oss barn om jämlikhet, jämställdhet och kritisk granskning.

Astrid Lindgren hade en stor plats i vår barndom, både via böcker och film.

Min kropp minns känslan av "Mio min Mio". Jag vet inte hur gammal jag var, men tillräckligt liten för att ha svårigheter att ta mig igenom texten på egen hand.

Jag minns hur jag fick ont i magen, att jag var lite rädd för riddare Kato, men också hur fascinerad jag var. Hur jag ville veta mer, bli läst för lite till och lite till.

Vikten av läsandet tar jag med mig i min egen, framtida föräldraroll.

 

 

Det sägs ju att din bokhylla beskriver dig som person. När jag kommer hem till folk tycker jag att det är väldigt intressant att betrakta bokhyllan, om det finns någon.

Kan fundera över det där... vad säger min bokhylla om mig... egentligen?!

Så här ser den ut idag:

 

De börjar bli lite fullproppade (trots att jag rensar ibland). Vi behöver köpa en till. 
Vad tänker ni när ni ser den här (skulle jag kunna fråga om ni hade sett vilka titlar som står där!)?

 

Jag har nästan bara pocket. Jag är inte så mycket för inbundna böcker. De må vara vackrare, men jag ligger alltid ner och läser, pocket är då betydligt lättare att hålla i. Det ska vara bekvämt. Dessutom är de billigare!

När jag reser utomlands packar jag alltid med mig många romaner. Att ligga vid poolen eller stranden, med ansiktet skyddat av ett parasoll, en drink i ena handen och en pocket i andra... med sorlet av lekande barn i bakgrunden och min älskade make liggandes brevid... det är livskvalitet!

Ibland ligger jag i poolen och läser och när vi reser hem är alla böcker halvt förstörda av vatten, salt och klor... men det gör ingenting!

 

I min bokhylla finns det mycket (så kallad) chick lit.

 

 

Marian Keyes är en av min ABSOLUTA favoritförfattare. Hon presterar varje gång! Hon är expert på att balanseera lycka och olycka, skratt och vemod. Hon är drottningen av genren och har verkligen uppnått en viss status. Som bokälskare är det lättare för mig att visa upp mina Keys-romaner än mina Sophie Kinsella (som bland annat skrivit shopaholic-serien).
På tal och "fin och ful-litteratur", så känns hon mer tillhöra den fula sidan... men i den där solstolen, i 35-gradig värme passar det mig utmärkt att läsa en "ful-bok", trots att jag skäms lite över att jag har flera stycken i bokhyllan.

 

Längst ner i min hylla ligger min 6-månaders present från min (numera) man... Vilhem Mobergs serie om "Kristina från Duvemåla". Tyvärr (och det här säger jag verkligen med skämskudden framme) har jag bara läst första romanen. När vi nu närmar oss våran 6-års dag har jag tre böcker kvar. Inväntar fortfarande den där rätta känslan.
Nu snackar vi kulturarv, romaner som vunnit pris för 1900-talets bästa... som bokälskare ska man ha läst dessa! Så är det bara!
Men de kräver ju lite mer. Som student och senare som sjuksköterska har jag känt att det redan finns så mycket krav runt omrkring mig, har inte riktigt mäktat med detta kulturella krav. Och nu kommer snart bebisen... Jösses!
Ovan ligger min älskade "Mio min Mio" som inhandlades till bebisen i typ vecka 20. Kunde inte hålla mig längre! Och "Nalle Puh" som min fina lillasyter köpt åt sin systerdotter/son.
"Om Gud" av underbara Jonas Gardell. Nej... har inte fått läst den än, men uppföljaren "Om Jesus" kan verkligen rekommenderas! Överst ligger en diktsamling av den persikte poeten  Shams al-din Mohammed Hafez. En present till min man.
Den får respresntera det mångkulturella i vårt hem.

 
Den här bilden tycker jag är vacker:
 

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bibeln och Koranen står bredvid varandra. I vårt hus finns en Gud... det räcker för oss. Vi behöver inte gå in på det mer än så. Att de står där i bokhyllan representerar någonting mer än bara två böcker. Mer än två heliga verk. De representerar kärlek, samförstånd och Gudstro. Jag tycker om att de står där. Blir glad av att se dem.


Så... får ni någon bild av mig som person?
Framstår jag som en lättvindig, ytlig person som gärna vill läsa Morberg, men istället avvekar den ena Kinsellan efter den andra. Som gärna vill vara mångkulturell, så länge jag inte behöver anstränga mig för mycket?! :)
För att göra min person riktigt rättvis hade jag behövt köpa in lite historiska verk, politiska självbiografier och psykologisk facklitteratur. Men nej... jag köper inte böcker för att de ska se fina ut i bokhyllan.

Att läsa är livskvalitet.
Att läsa är livsviktigt! 
DET är vad jag vill lära mina barn. Det viktigaste är inte vad du läser utan att du läser!   

Nu ska jag sätta tänderna i nästa bokcirkelroman Majgull Axelsson och hennes "Moderspassion."
En roman till "fin-kanten"!

/Emelie