onsdag 26 september 2012

Stort grattis till Sveriges lärarkår!



2012 får de 4,2 % löneökning. Ett genomsnittlig påslag med 3.700 kronor de närmsta fyra åren, varav 1.100 kronor i år. De får en retroaktiv engångssumma på i genomsnitt 9000 kronor (SKL, Lärarförbundet). Det är ett riktigt bra avtal!

Enligt SCB ligger medellönen för sjuksköterskor inom medicin/kirurgi på 30.000 kr för kvinnor, 30.500 kr för män (!). Gymnasielärarnas medellön ligger på 28.500 kr för kvinnor, 29.100 kr för män (!!).
Jag kan inte svara för lärarnas löner, men jag har ALDRIG träffat en sjuksköerska som tjänar 30.000 kr! Ingångslönen i Västra Götaland är 21.100 kr. På tio år har man kanske fått upp lönen med ca 3000. Det är det vanliga. Det är helt sjukt! Men det vanliga... Jag förstår inte var SCB får den här statistiken ifrån. Var finns de här välbetalda sjuksköterskorna?!
Löneutvecklingen är rent usel! Att inkomstskillnaderna på en nybakad och en rutinerad sjukskötersker ligger på ett par tusen kronor är horribelt! Det visar på vilken låg status mitt yrke har, hur lågt samhället värderar våra arbetsuppgifter och bidrag till samhället. Sommarens brist på sjuksköterskor har lett till överbeläggningar, onödiga infektioner, komlikationer, vårdskador och till och med dödsfall. Människor har mist sitt liv, anhöriga mist nära och kära, på grund av att det inte finns tillräckligt många sjuksköterskor. De som finns sliter ut sina kroppar, sinnen och i allt högre uttsträckning söker sig vi oss bort från landstingen. Det är naturligtvis en stor samhällsfara att inte satsa på oss sjuksköterskor. Varför tar inte våra politiker det här på allvar?!

Som sagt var... jag gratulerar lärarna till ett bra avtal. De gör ett otroligt viktigt jobb.
De förtjänar en bra lön, goda villkor, karriärsmöjligheter och välfungerande arbetsplatser. All heder åt er som leder våra barn in i framtiden!
Vad jag, som sjuksköterska, reagerar mot är att höjda röster för lärarlöner resulterar i folkets röster. När Jan Björklund står upp för lärarna vinner han poäng för det. "Klart att lärarna ska få det bättre! Vi röstar på Folkpartiet!" Inte riktigt samma effekt om Göran Hägglund propagerar det samma för sjuksköterskorna. Inte för att han gör det...
Politikerna vill inte tala för vår sak. Min yrkesgrupp är inte av betydelse för valet 2014.

Att jag skulle få 3.700 kronor mer i månaden är rena rama drömmen... en del av en fantasivärd.
Samhället tycker helt enkelt inte att jag är värd att få rimligt betalt för mitt arbete.

/Emelie.

  

2 kommentarer:

  1. Jag förstår att det låter som att de tär ett bra avtal, men i grunden så är det faktiskt inte det. Precis som för sjuksköterskor så är det bara fantasisummor att lärare tjänar 29100, dessutom är lönen sämre för högstadielärare.

    Problemet ligger dessutom i att lärarnas löneutveckling styrs av resultaten, detta innebär alltså att som lärare så får man sämre lön om man arbetar i ett problemområde, eftersom resultaten där närmast i regel är lägre - vilket är helt förståligt då det krävs att man arbetar på andra nivåer i sådanna områden.

    I Metro publicerades en bra artikel i dag om hur lärarna känner sig svikna, en lärare jämförde situationen med en kvinna som stannar kvar i ett misshandelsförhållande, för barnens skull. Den var riktigt bra, läs den.

    Det här avtalet var inte bra, det var ett slag i magen. Precis som när sjuksköterskorna gick i strejk 2008.

    SvaraRadera
  2. Tack för kommentaren! Ja, man känner ju sitt eget yrke bäst. I dagarna har jag förstått att ni lärare inte tycker att det var ett så bra avtal. Känslan av att inte vara uppskattad är en förtärande känsla. Den tar mycket energi och lust. Jag visste faktiskt inte att det var så... att lönen beror på elevernas prestation. Det borde ju vara tvärt om egentligen... att man tjänar mer pengar om man sliter i svåra områden, där eleverna inte har samma förutsättningar som i välmående områden.
    Jag förstår den där känslan... att stanna kvar för barnens skull. Vi sjuksköterskor har en förmåga att offra mycket av oss själva för våra patienter. Det är inte alltid de förstår det, men det är något som finns inom oss. Som hos lärarna, kan jag tänka mig.

    SvaraRadera