Året som gick...

Jag gör som min mamma och summerar året som gått. Så här är det... mitt 2012.

Januari
Firade nyårsafton på tu man hand med min dåvarande fästman (nuvarande make). Lagade trerättersmiddag. Till förrätt blev det räkor på rostat bröd, men jag hade i något kryddigt klet som förstöde dem dyra, fina räkorna... så det smakade inte alls gott. Varmrätten bestod av Oxfile och pomesfrites, vilket ju alltid är gott (även om jag inte gjorde hemmagjord bea). Efterrätten blev dessvärre också misslyckad.
Gjorde mitt livs första panacotta, som blev stel och konstig... trots att jag följde receptet till punkt och pricka. Men det blev mysigt ändå. Vi skålade, kysstes och somnade relativt tidigt. Första januari är det bästa datumet på hela året! Äntligen är december slut, vi går mot ljusare tider och jag brukar springa till närmsta affär för att köpa tulpaner.

Den 13:e blev jag leg. sjuksköterska. Jag fick ett diplom, en brosch (som jag fått betala för själv) och blommor av familjen, sen åkte vi hem till mormor och åt brunch under hysteriska former. På kvällen gick klassen ut och dansade efter en trevlig och berusande middag. Det var första gången på flera år som jag var ute, jag hade jätte roligt!
Mike och jag åkte till Teneriffa. En mycket konstig känsla att sola i januari, men på eftermiddagarna mulade det på. Vi var nöja ändå... men nästa vinterresa får bli till en mer solsäker destination.

Februari
Jag började på mitt första jobb som sjuksköterska på avd. 2, Kirurgen. Det var där jag hade gjort min sista praktik, så det kändes lite grann som att komma hem.
Jag strotrivdes i min nya yrkesroll och kände att jag hade hamnat på världens bästa avdelning. Kanonfina kollegor, en bra chef och variterande patienter. Och jag kände att "ja, jag kan ju det här!" Hade liksom föreställt mig att det inte skulle gå... att jag skulle bli påkommen med att ha fått min legitimation av misstag, att jag inte alls var lämpad för det här! Insikten gav min självkänsla en skjuts framåt och jag kände hur jag kröp ut ur mitt skyddande skal.

Mars
Jag jobbade nog mest på under mars månad. Hade brandutbildning på jobbet.

April
Vi tittade på ett hus till... typ det 60:e i ordningen, blev kära och fick det! Efter en stressfylld budgivning var det vårt! Sen började en påfrestande period av tänkande, ältande och funderande... Hade vi gjort rätt? Vi kunde fortfarande ändra oss.
Det gällde ju ändå över två miljoner! När vi väl skrivit på papprena kunde vi lugna ner oss lite. Vi firade påsk, men mins knappt hur... det var nog inget speciellt. Vi var på namngivningskalas för lilla, sockersöta kusinen.

Maj
Vi var på möte med vår framtida samfällighetsförening och blev glada för att grannarna verkade trevliga. Jag jobbade på... på tre olika avdelningar. Fick ofta vara undersköterska eller "spring" (när man inte har egna patienter, utan är utöver) och jag började verkligen längta tills sommarschemat skulle börja. Vi träffade en präst och diskuterade hur ett bröllop skulle gå till, då två religioner skulle representeras.
Man får tydligen inte ta bort, däremot lägga till moment i gudstjänsten. Vi funderade vidare...

Juni
Vi firade Sveriges nationaldag på Klädesholmen, åt dyr matjesill och tittade på havet. Morfar hade den 9 juni varit borta i ett år och jag lade en rosenbukett på hans grav. Jag lämnade blod för fösta gången och fick ett paraply som gick sönster två dagar senare. Sommarschemat började äntligen! Samtidigt sökte jag jobb inför hösten och blev ombedd att gå på intervju på en allmänpsykiatrisk avdelning. Den sista juni fick vi äntligen flytta in i huset!

Juli
Hela juli bestod av jobb, måla väggar, jobb, måla väggar, jobb, måla väggar... och en del packa upp ur kartonger också! Jag tror inte att jag satt/låg och gjorde ingenting på HELA månaden. Jag var helt slut. Men jag njöt av att vara husägare! Och så fick jag jobbet... på psyk. Fast.

Augusti
Mike har semester, men jag får jobba. Vi bestämmer oss för att gifta oss på tu man hand. Jag hade alltid drömt om att gifta mig i kyrkan, men vi orkade bara inte med en fest! Ingen av oss är sociala på det sättet, vi blir båda två extremt stressade av stora familjetillställningar. Vi frågade oss själva... varför utsätta oss för det, när vi inte tycker att det är roligt?! Till slut kom vi fram till att vi inte skulle gifta oss så som det förväntades av oss, utan så som vi själva ville, bara vi två. Men en en timma lång kyrkcermoni kändes konstigt att gå igenom utan publik, så vi åkte till staden där vi träffades, gifte oss borgeligt, fick en kyrklig välsignelse, skålade på platsen för vår första dejt (och kyss!) och sedan åt vi en grekisk trerätters som avslutning.
Det blir en underbar dag! Så åkte vi till Turkiet dagen efter. Det var väldigt varmt och väldigt mysigt!

September
Jag börjar på nya jobbet... i början grät jag varje dag. Det blev bättre. Men jag saknar Kirurgen på Kungälv. Jag saknar sånt som jag var urless på. Jag saknar dropp som måste bytas, pvk:er som går sönder, gamlingar som tar en halvtimme på sig att gå på toa, antibiotika som ska sprutas tre gånger per pass, det eviga spädandet av morfin, stressen, "nej är klockan redan två!". Och jag saknar mina gamla kollegor. Men jag lär mig mycket nytt. Maken fyller 40 år.

Oktober
Jag doppar en sticka i en plastmugg med urin och får svaret "gravid". Äntligen, äntigen, äntligen! Jag ska bli mamma! Mike ska bli pappa! Jag får gå på inskrivningssamtal på Mödravården och träffar världens bästa barnmorska. Har aldrig varit så här lycklig.

November
Första vaginal ultraljudet. Jag får se att det finns någon där inne. Det finns ett hjärta som slår. Lättnaden är enorm. Två veckor senare får vi en ny tid. Nu ser man armar och ben, händer och fötter. Ett litet ansikte. Bebisen rör på sig, skuttar och viftar med armarna. Jag har aldrig upplevt något så fantastiskt i hela mitt liv. Nella fyllde vuxen, 18 år gammal. Det är inte klokt vad fort det går..! Minns henne på skötbordet, i liggvagnen! Mamma får veta att hon ska bli mormor. Den roligaste nyhet som jag fått lämna.







December
Första julstöket i nya huset. En gran får pryda vardagsrummet. Vi tänder ljus varenda kväll. Berättar för min chef som reagerar på ett mycket märkligt vis. Mike och jag åker till en mysig herrgård och äter julbord. Gott! Har tagit semester kring jul, skönt att kunna ta det lugnt. Nästa år har jag en sexmånader bebis hemma.
Vi kommer ruinera oss i 2013 års julklappshandel.

Många förhoppningar inför 2013. Mest längar jag till juni, då jag får hålla mitt barn i min famn.

Ps. Märker att jag blandat nu och dåtid lite hejsan hoppsan. Men men... det är ingen c-uppsats detta.

/Emelie